Har gått och funderat på att göra denna etapp på cykeln några veckor, försökt läsa mig till om jag skulle bli hatad av vandrare då jag kommer på deras med med cykel men inte funnit mer än att det verkar ok att cykla den delen.
Efter mycket funderande så tog jag mig i kragen och åkte till Paradiset med cykeln i bakluckan (fick skjuts dit). Började med att starta från fel ställe så det blev 5 km asfalt i onödan.
Första delen av leden var väldigt stökig, börjar med en trappa så där blev det att leda cykeln, väl uppe så möts jag av mycket sten, rötter och spångar. Inte den roligaste cyklingen men bra övning för min spångångest.
Går det uppför så kommer det att gå nedför, med tanke på kraschen här om dagen så tog jag det ganska lugnt och klev av cykeln när det blev för brant. Lite fegt men fortfarande lite ont i bröstet så bäst att ta det lite lugnt.
Efter drygt en timme så var benen lite trötta så det blev en oplanerad fotisättning i en liten uppförsbacke och lite vätska. När jag skulle fortsätta så fick jag en oönskad överraskning i form av cykel haveri ?. En liten cylinder mutter hade lossnat i fästet för bakhjulet. SUCK! Mitt ute i skogen så var det färdig cyklat. Som tur var så hade jag inte så långt till en väg så jag valde att vända.
Tur i oturen så hade jag inte kommit så långt som jag trodde och det var inte svårt att hitta samt att jag kunde få tag på hämtning så jag slapp gå hem.
Av de 5 km jag hann med att cykla på sörmlandsleden så var terrängen varierad, kan konstatera att jag bör starta tidigare nästa gång med tanke på den sträcka jag gjort på drygt en timme var tämligen kort. Jag trodde att detta äventyr skulle ta ca två timmar men då fel jag hade.
Får se det positiva i gårdagens äventyr, jag slapp gå hem!
