Blev bara en tur med pärlan under helgen och då ville jag utmana mig själv lite. Dags att ta en längre tur. Sagt och gjort efter morgon rutinen dvs promenad med hundarna och frukost så gjorde jag mig i ordning.
Målet var Segeltorp och Långängen och så lite asfalt som möjligt. Lyckades skapligt tycker jag. Tyvärr så funkade ingen av mina motionsappar hela sträckan så jag vet faktiskt inte hur långt jag cyklade. Tog mig drygt en timme så var jag framme, blev bara ett litet felaktigt stigval påvägen dit.
Väl där så tog jag mig lite vila och spanade in vilka stigar övriga cyklister valde. Började hemfärden med liten nostalgi tripp längs Långängen var ju några år sedan jag var där senast. Hemvägen gick inte fullt lika bra hade lite svårt att finna stigen som jag som ungdom tog till Gömmaren för att bada så blev lite fram och tillbaka innan jag hittade rätt. Väl vid Gömmaren så var min vätskereserv slut så fick fortsätta törstig. När jag passerat Glömstavägen och tillbaka i min skog blev jag lite glad och valde att ta grön plus blå hem. Blev glatt överraskad när några tidigare hinder inte var så svåra denna gång trots några mil i benen och rumpan. Skönt att det ger resultat.
Cyklandet går bra, blir lite modigare för varje gång men fortfarande så fattas lite fart och trygghet i många lägen så det blir en hel del släpande på cykel speciellt i stökiga partier uppför. Har svårt hitta rätt växel och linje. Har även svårt att förstå att det kan vara så jobbigt, jag ser mig själv som ganska uthållig med god kondition men en rotfylld och stenig uppförsbacke så är jag helt slut när jag når toppen om jag mår toppen.
